Amela.
Här är talet :
Det finns och har funnits en hel värld av människor i mitt 19 år långa liv. En hel del vänner, men också några fiender. Vissa av dem har medfört glädje, andra sorg. Jag var bara åtta år när jag flyttade från alla mina vänner i tyskland och från tryggheten, till ett land där man talade ett språk jag inte förstod ett ord av. Jag var åtta år och rädd, rädd för det nya landet, för den nya kulturen inte minst, för de nya människorna. Men du fick mig att känna mig hemma här Louise, du fick mig att glömma allt det jobbiga. Vi var bara barn, du var bara ett barn, men ändå förstod och hjälpte du mig mer än vad någon vuxen någonsin hade kunnat.
Jag började i ny klass när jag var åtta år. Jag kommer ihåg den dagen som om det var igår. Det regnade ute, och jag var jätte nervös och ledsen, jag ville bara flytta tillbaka, till det trygga. Den dagen jag trodde skulle bli den värsta, blev istället den bästa. Det var den dagen ja träffade en flicka som kom att bli min bästa vän, jag träffade dig Louise. En bästa vän som skulle finnas där för mig oavsett vad och en bästa vän som skulle få min barndom att bli så fin. Det är tack vare dig Louise, som jag har fina minnen. Det är tack vare dig jag kan stå här och tänka på min barndom och le. Det är tack vare dig jag är den jag är.
Det finns ingen lycka som går upp mot glädjen att finna ett hjärta som förstår. Och det är precis det du gör Louise, du förstår. Jag beundrar dig för att du har en sådan förmåga att förstå människor, att du, även om du själv inte mår bra, alltid hjälper andra. Du har inte alltid haft det lätt Louise, men du har alltid varit så stark. Jag kommer ihåg när vi gick i högstadiet och din pappa dog, du grät inte så mycket. Du sa att man inte ska fälla tårar för att det är över, utan vara glad för att man har haft turen att ha en sån fin människa i sitt liv. Jag beundrar dig Louise. Du är bara två månader äldre än mig, men ändå så mycket starkare. Starkare i allt du gör, och starkare i allt du är med om.
Ja du förstår Louise. Du förstår alla människor och du hjälper alla människor. Oavsett vad de har gjort eller sagt. Oavsett om de har sårat dig, står du alltid kvar för att hjälpa och för att förstå. Du förstår mig lika bra idag, som du gjorde den dagen i tvåan. Och det var inte alls lätt att förstå mig då, eftersom jag inte kunde någon svenska. Men vi behövde aldrig ord för att kommunicera med varandra, vi kunde vi förstå varandra ändå.
Vi var åtta år när vi träffades och du blev som en syster för mig. Vi klädde oss likadant, vi tyckte om samma saker och tänkte likadant. Det var på grund av dig, min bästa vän, som jag började tycka om Sverige. Det var ingen annan än du som fick mig att våga prata svenska, det var ingen annan än du som berättade om den svenska kulturen och det var ingen annan än du som var vid min sida och rättade mig varenda gång jag sa något fel på svenska. Du fick mig inte bara att le och skratta för stunden, du fick mig att känna mig hemma här.
Vi umgicks i sju år, nästan varenda dag. Det är därför jag vet hur du är Louise. Jag vet vad som får dig att skratta och vad som får dig att gråta. Jag vet, för att jag känner dig så bra. Jag är stolt över att du är min vän. Jag insåg aldrig hur äkta du var förrän jag träffade människor som var raka motsatsen till dig. Människor som visade sig vara falska, som inte alls var som du. Som inte alls ställde upp, och som inte alls ville en väl.
