Nu


Ja nu har jag lugnat ner mig, men det tar på krafterna att bli sådär frustrerad, panikslagen och ledsen. Fortfarande lika nervös och opepp inför allt som har med klagoämnet att göra. Borde stanna i sängen och tryggheten ist. Jag vill prova mina vingar och se hur långt de bär mig, men enligt vissa är jag inte redo, tänk om det är så? tänk om jag inte är så stark och klok som jag trott och hoppats..Ne nu ska jag snart ta mig till stan och hitta lugnet hos bra människor.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0